Överger.
kommer istälelt satsa på en som inte är fullt så utelämnande,
men där jag istället kan skriva helt öppet om vem jag är,
vart jag befinner mig osv,
och aldrig behöver oroa mig för att försäga min identitet.
Om ni verkligen vill följa mig så maila på [email protected]
så får vi se om jag kan länka den nya bloggen till er.
Puss!!
Höll nästan på att glömma...
Lite i taget. Men hellre det, än inget alls.
Blev dessvärre en jobbigt stor lucnh. Fil, med en halv banan,
en näve hasselnötter och lite havrefras i. Vill inte veta hur otroligt
många kcal det innehöll tillsammans.
Usch. Känner mig fet.
Och det jobbiga är att om 4 dagar
kommer hela hotelet kunna spana in
mitt äckliga fett.
Euuuw!
Bok på G.
Istället tänker jag stanna kvar vid datorn hela dagen,
och låta orden forsa fram.
För idag, idag börjar skrivandet på det som en vacker dag
ska vara resultatet av min färdiga bok baserad på mitt eget liv.
Inte för att jag vågar hoppas på det.
Men tänk om ni en dag står i en bokhandel
eller på ett bibliotek, och ser en bok
skriven av mig :P
Godmorgon
Överväger att åka till farsta vid lunch/eftermiddag.
Men jag vet inte...
Måste hitta något sätt att komma undan lunchen.
Vill inte ha deras fettoluncher á la fil med flingor.
Nej gud, jag måste verkligen ha en cigg nu!!!
Och sen måste jag tänka över en ev. farstaresa lite.
Jag vet ju inte ens om han med stort H är hemma =/
Skitsamma. Cigg var det.
Puss så länge!
Känslor.
Måndag 5/7 2010
Slö dag idag. Först försova mig. För att 40 minuter senare befinna mig på jobbet.
Ytligare 3 timmar senare vara helt klar på jobbet, inklusive ha ätit av den,
för första gången på jobbet, inte så goda lunchen.
Hemma stax efter tre. Logga in på facebook.
Snacka lite kort med S/M och bestämma att det skulle bära av till farsta,
för att lämna en telfon till M så att han blir lite mer kontaktbar. Stackarn har fått problem
med sin egen.
Så det blev en dusch, en buss, en tunelbana. Och sen sitta och slöa i en lägenhet
innan vi bestämde oss för att inta platsen nere på bryggan istället,
och fortsätta kriget mot den vita hyn xD
Mysigt var det iaf, även om vi inte sa eller gjorde så mycket.
Inte heller blev vi där länge.
Men spela roll...
Jag fick göra något trevligt av min eftermiddag också.
Men nu ska det nog bara slappas resten av kvällen.
Hade velat haft hit Ninni (bästaste vännen ever) på en kopp te,
men hon har allvarliga problem med att klara att svara i telefon när man ringer >.<
Aja. Facebook here I come.
Kaosartat i huvudet.
Tusen känslor och tankar snurrar.
Runtruntrunt. Allt i en enda spiral
som dalar neråt.
Miljontals spekulationer tar form.
Vad fan tror folk egentligen?
Hur stor påverkan hade den här
incidenten på mitt intryck hos andra?
Jag vill inte
att stämpeln
ska sättas.
Jag vill bara
vara jag.
Uppdateringar från farsta
efter ett riktigt frustrerande gräl med morsan.
Plötsligt känns det inte länge så värt. Men är långt ifrån
taggad på att åka hem. Vill liksom inte ha ääään mer bråk ikv.
Hur som helst så har maten gått respektabelt. Inte bra. Men ok.
Nu kommre nog M ut ur duschen vilken minut som helst,
så då är det min tur att ställa mig i den.
Men vi hörs mer imorgon.
Puss
Smaldag?
Frukost á la kaffe + cigg, en bra början.
Sen beror resten av dagens planer på
hur det går för morsan.
Hon ska åka iväg för att hämta barnen
hos vår mormor, och tillbringa
sin dag på deras landställe.
Men bilen strejkar.
Så vi får se hur allt blir.
Kanske lyckas jag inte med en smaldag
om den ska vara under övervakning.
Jahapp...
pratas om här hemma just nu. Döden och ilska.
Erkänn att ni blir avundsjuka.
Tänkt att jag ska kliva på Kittys hemmagjorda abc-schema.
Måste fan bli av med mitt fett nu. Bli av med kilona som bara
existerar för förpesta tillvaron lite. Det är fan deras enda uppgift.
Så dom ska väck!
Turkiet om en vecka.
Kan fan inte se ut som en valross då heller!
Det är ju bara inte okej!!
Well, nu blir det kaffe till folket.
Sen får vi se vad resten av dagen
har att bjuda på.
Puss så länge!!
Jag bara orkar inte
less på livet atm.
Kärleken är rena helvetet just nu.
Sorgen kom i förväg nu när jag fått veta att
farmor lär gå bort i cancer ganska snart.
Dessutom träffat scä för första gången.
Rings och väcks av jobbet lite då och då.
Allt är ganska upp och ner kan jag ju säga.
Och det fick nog räcka så.
Behövde bara få skriva av míg lite.
Och faktiskt, själv få lite koll på varför
hjärnan känns så proppad och utmattad numera.
onödigt is the shit
Hade släktkalas hemma igår. Blev otroligt mycet mat,
och tårta. Ångesten kom, men den stannade inte så länge.
Fan, det är faktiskt jävligt skönt att börja närma sig ett
lite friskare liv. Jävligt skönt.
Orkar jag kanske jag slänger in lite bilder
från det, bara på kul.
Annars får ni hellt enkelt hålla ut
till nästa inlägg, som förhoppningsvis
är mer givande än det här.
ARI: tack så mycket, det värmer att få höra en sån sak :) <3
BILDBOOOOMB
Jave och Matin var två av killarna som bodde i lägenheten som jag sov i inatt.
Båda extremt trevliga, men måste säga att jag funkade absoult bäst med Martin.
Tredje killen som bodde där, Suthan. Träffade och snackade
inte så mycket med honom. Men han är säkert trevlig
han med :)
Jonna och min syrra Nathalie. What to say?
Tillsist en bild på Dan, en kille som var
där ganska länge, men som stack någon
gång under kvällen..
Här kommer för övrigt egobilder på mig,
bara för att mitt hår är nyfärgat och mys :D
Sådär, det fick räcka för ikväll, så skriver jag kanske mer imorgon.
Puss!
Hemma okej, men borta är fan bäst!!
Det har bara hänt så otroligt mycket, och har inte varit hemma sen tiiiiidig morgon igår.
Hör och häpna, men älsklingen har kommit hem :D Så snackade med honom i förrgår, varpå vi bestämde att vi skulle ses igår.
Så åkte hem till honom vid sjutiden (fattar ni hur tidigt det är?!!!) igår morse.
Lagom till det att jag kommer hem vid 2 berättar syrran att hon ska iväg och träffa polare, låååångt borta, för att sola.
Så då blev det att jag joinade henne. Träffade massa nytt folk och allt slutade med att jag sov där.
Sen nu i morse ringde morsan och skällde ut mig för att hon "inte visste vart jag var".
Så nu får vi väl se lite hur stämningen blir under midsommaraftonen. Wish me good luck.
Over and oooout!!
Vågar jag?
Är det inte lite underligt?
Att jag, 17 år och stormande kär,
frågar mig själv
om jag faktiskt
vågar
ringa.
Ringa den pojke
jag älskar så enormt
och som jag vet älskar
mig
tillbaka.
Men faktiskt
så frågar jag mig själv
om och om igen,
om det är värt det.
För jag vet så väl
hur besviken jag blir
om han inte svarar.
